Jeaninna

jag är en dagdrömmare till tusen procent. De sjuka är att jag kan blir väldigt involverad i mina dagdrömma som om jag vore där på riktigt. T.ex kan jag dagdrömmar om att jag har en konversation med en person. Konversationen kanske inte artar sig som jag vill utan jag kaske får ett svar på en fråga som jag inte räknat med. Då känner jag mig nere eller kanske arg över detta. Det kasnke t.o.m uppstår en dispyt om ämnet (i tankarna naturligtvis). Sen när personen jag i Tankarna haft en diskusion med kommer på riktigt får jag sån lust att ställa den mot väggen å fråga varför personen svarat som den gjort. Men det vore ju himla dumt för personen är ju lyckligt ovetande om mina tankar. Kanske om jag skulle ställt frågan (eller vad det nu handlar om) på riktigt kanske jag skulle fått ett jätte possitivt svar. Men man är ju lite rädd att det ska arta sig som i tankarna.
Men oftast är det bara roligt att dagdrömma  :) Å tur är väl det.
Är det någon som över huvudtaget fattar vad jag snackar om? hehe.  Inte? Nej men då lägger vi ner det här nu... Puss hej :)
Jeanette